Talanden soptunnor och superförvaltning

Linköpings "superstädare" med månadslön på 30 000 kr, och i uppgift att förutom att städa staden också blogga om arbetet blev en riksnyhet i somras. Men det är inte enda greppet som tagits för att få Linköpings ungdomar att skräpa ner mindre. Talande soptunnor som uppmanar till att lägga skräpet i tunnan är ett annat grepp. Det skulle inte förvåna mig om det blir något Uppsala också prövar framöver. En lite större fråga som säkert kommer ge ringar på vattnet i Uppsala är hur Linköping organiserat de tekniska frågorna i en superförvaltning under en samhällsbyggnadsdirektör. Den stora förvaltningen servar fem politiska instanser, Byggnämnd, Miljönämnd, Kollektivtrafiknämnd, Teknik- och samhällsbyggnadsnämmnd och Kommunstyrelse. Nämnderna i sig är inte särskilt likställda beträffande ansvarsfördelning. Byggnämnden har enbart bygglovsfrågor, inte detaljplaneläggning - som ligger hos Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, och Miljönämnden har också enbart rena myndighetsuppgifter. Men någon egentlig aha-upplevelse borde inte organisationen ge hos uppsalas politiker och tjänstemän; tongångarna känns igen från den tekniska beställarnämnd och det tekniska kontor vi hade fram till 2003. Vilka orsaker som än låg bakom att denna splittrades upp i Uppsala lär vi dock få en viss tillbakagång till en sådan struktur nästa mandatperiod, om än inte lika långt driven som i Linköping.