Regeringen underfinansierar presstödet - medvetet eller omedvetet?

Sänkningen av det tidigare presstödskravet om minst 2000 prenumeranter till 1500 har resulterat i att ett stort antal tidningar kunnat etableras runt om i Sverige. Syftet med regelförändringen - att skapa en större mångfald av lokaltidningar - har därmed uppnåtts. En konsekvens av tillströmningen av nya tidningar är självfallet också att den totala kostnaden för presstöd ökat. Men det bryr sig alliansregeringen inte om. Om samtliga tidningar som erhållit presstöd i år finns kvar även nästa år kommer Presstödsnämndens utgifter 2011 uppgå till 582 miljoner kronor. Men regeringens förslag till anslag för nämnden är 567 miljoner kronor. Detta trots att prognosen tydligt kommunicerats med finansdepartementet. Presstödet är helt regelstyrt. Om en tidning är berättigad till presstöd enligt regelverket har presstödsnämnden inget annat alternativ än att betala ut presstödet. Någon möjlighet att exempelvis sänka anslaget något för att få ekonomin att gå ihop finns inte. Konsekvenserna av regeringsförslaget är därför att man tvingar Presstödsnämnden att betala ut presstöd på kredit. Att låna pengar för att finansiera presstödet är självfallet inte en långsiktigt hållbar finanspolitik. Tidigare princip har varit att anslå tillräckligt med resurser till nämnden för att även kunna rymma anslag till nytillkomna tidningar. Regeringsförslaget förutsätter nu, för att vara finansierat, att tidningar läggs ner under året.

Frågan som reses är om finansdepartementet slarvat i budgetarbetet, helt enkelt inte klarat att få ihop en seriös statsbudget, eller om man medvetet underfinansierat presstödsnämnden. Det senare alternativet skulle kunna vara fallet både om skattesänkningar ses som viktigare än sunda statsfinanser och om man vill driva fram en diskussion om avveckling av presstödet. Både Moderaterna och Folkpartiet är i grunden negativa till principen om presstöd och får vatten på sin kvarn vid en debatt om rimligheten i att presstöd betalas ut för lånade pengar. I kombination med det kontroversiella beslutet att ge presstöd till den öppet rasistiska tidningen Nationell idag har regeringen bäddad för en opinion som ifrågasätter presstödet, vilket i sin tur kan skapa utrymme för en avveckling av stödet. Från rödgrönt håll borde tillfället tas att kritisera alliansregeringens budgetproposition. Om finansdepartementet inte klarar av att fånga in den här typen av säkra utgiftsprognoser, hur kan vi då ha tillit till att man har en seriös bedömning inom betydligt mer svårbedömda politikområden?