Vad vill de borgerliga partierna föra för politik?

Upsala Nya Tidning spekulerar att den politiska oppositionen har bättre förspänt inför nästa mandatperiod eftersom vi precicerar vilken politik vi vill driva framöver, till skillnad mot den borgerliga majoriteten. Vad som gör det hela än mer intressant är att alliansen i många frågor tonat ner sin tidigare ideologiska profil, till förmån för ett förvaltande perspektiv. Några saker jag skrivit om tidigare är hur den borgerliga majoriteten i Industrihus styrelse motsatte sig en forcerad utförsäljning av bolagets fastigheter, styrelsen i UKFAB:s inställning till försäljning av Kvarnen, som sannolikt leder till att inte heller den försäljningen blir av, och styrelsen i Uppsalabuss negativa inställning till att överlåta bolaget till UL. Ytterligare ett exempel är Uppsalahems agerande angående omvandling av hyreslägenheter till bostadsrätter. I samtliga fall finns en ideologisk klyfta som växer fram mellan kommunledning och bolagsordföranden i takt med att ordföranden lär sig verksamheten och "anammar" bolagets syn. Uppsalahems skickliga ordförande Peter Nordgren hade exempelvis som ny ordföranden i Uppsalahem väldigt bestämda uttalanden om omvandling av hyreslägenheter till bostadsrätter, men hans pragmatiska uttalanden senaste året ligger däremot i linje med vad bolagets VD för fram. Kanske kan klyftan sägas handla om en pragmatisk vardagsrealistisk inställning gentemot en mer renodlat ideologisk inställning. Å enda sidan är det positivt att verksamhetsanvariga politiker försvarar den verksamhet man är ansvarig för, å andra sidan gör det att de ideologiska skillnaderna mellan partierna suddas ut. Den som röstade för ett reaktionärt systemskifte i Uppsala har inte fått det. Men å andra sidan var det kanske inte en hårdför högerpolitik väljarna ville ha när alliansens fick majoritet, utan i princip ett bevarande av det socialdemokratiska samhällsbygget, med inslag av borgerliga reformer som t ex vårdnadsbidrag. UNT:s frågeställning är därför adekvat -finns ytterligare borgerliga reformer att genomföra som motiverar fortsatt alliansstyre? Och om s-mp-v får majoritet vid valet 2010; är det då verkligen uppsalabornas önskan att riva upp redan genomförda reformer?