Varför är man rädd för omröstningar i fullmäktige?

Trots länsrättens dom att Lars Bäcklund (M) inte hade rätt att vägra behandla tre yrkanden från MP och V vid förra årets fullmäktigebeslut om budet för 2009 är strategin att göra samma sak i år och hindra fullmäktige att ta ställning till det rödgröna förslaget om skattehöjning med 20 öre. Påstående att vi kommit för sent med information om att vi vill höja skatten med 20 öre är löjligt - det aviserades redan i maj. Frågan är varför man hellre vill ha en demokratidebatt huruvida oppositionsförslag ska prövas eller inte framför en ekonomidebatt huruvida skattehöjningen behövs eller inte. Och framför allt: varför är man rädd för omröstningar i fullmäktige? För att några alliansledamöter ska rösta med oss rödgröna? För att det då finns risk för att alliansförslaget inte går igenom?