Skicka alliansens arbetsmarknadspolitik på rehabilitering!

Beslutet om Bäverns gränd var inte det enda trista vid gårdagens fullmäktige. Mohamad Hassans (FP) argumentation i sjukförsäkringsdebatten var bedrövlig. Att underskottet för försörjningsstöd på 48 mkr delvis skulle kunna förklaras med att kommunerna fått ta kostander för personer som tidigare fått ersättning från Försäkringskassan tillbakavisade Hassan redan i det skriftliga interpellationssvaret. När jag då i debatten konstaterade att situationen i praktiken i så fall är ännu värre, eftersom underskottet till ännu större del måste bero på ökad arbetslöshet, hoppar Hassan upp och menar att jag har fel. En fullständigt omöjlig ekvation som Hassan sedan backar ifrån när vi i efterhand pratar, och han menar sig ha argumenterat utifrån att han trott att jag sagt något annat än vad jag faktiskt sa. Denna insikt "off the record" var väl bra, men än bättre vore om Hassan tog del av bakgrunden till de 105 000 namnunderskrifter som samlats in i protest mot regeringens slakt av sjukförsäkringssystemet. Kvinnan som efter ett långt arbetsliv drabbats av cancer och inte orkar arbeta under strålbehandlingen, och plötsligt får besked att hon bedöms som fullt arbetsför och inte är berättigad till sjukpenning, med resultat att hon under en behandling där varje ytterligare orosmoment försämrar diagnosen tvingas till just oro över hur hon utöver sjukdomsbekämpningen ska klara hushållsekonomin. Mannen som arbetar som kvalificerad ekonom men har en astma som gör att han bara orkar arbeta ett par timmar per dag, och som får besked att någon möjlighet del deltidssjukskrivning inte medges, och att i en situation där han omöjligen kan arbeta heltid istället tvingas ut i fulltständig arbetslöshet. Dags att skicka alliansens arbetsmarknadspolitik på rehabilitering!

Förvaltningsstiftelsens sammanträde var däremot bra. Den tidigare stridslinjen om Public Service roll är ju nu ett minne blott, i och med att Moderaterna begravt sin tidigare politik och anslutit till det som nu är en sjupartilinje om såväl finansieringsprinciper och uppdrag för Public Service. Från Public Service-bolagens sida är man mycket tydliga att man inte vill ha en anslagsfinansiering, utifrån erfarenheten i Holland och Island och den känsla av att det skulle kunna innebära en risk att SVT, SR och UR skulle bli politiskt styrda. Men SVT:s VD Eva Hamilton pekade istället på en intressant möjlighet, nämligen att göra som i Finland – införa en allmän medieavgift för hushållen, istället för den licens kopplad till innehavet av TV-mottagare som blir allt mer föråldrad i och med att Internet ersätter TV. Vilken service som inkluderas i den finska medieavgiften var oklart, men upplägget är tydligen så att äldsta personen i hushållet är betalningsansvarig. Hur ett sådant system anpassas till icke-hushållsanknuten TV- och medieanvändning vore intressant att ta del av. Att ge företag och organisationer en fri nyttighet som hushållen ska finansiera vore ju inte en helt genomtänkt modell.